Med blicken på instrumenten
För Statte har vägen till cockpit alltid handlat om mer än att ta sig från punkt A till punkt B. Det handlar om planering, system och precision. Som 28-årig pilot på Västflyg kombinerar han tekniskt kunnande med ett lugn som märks tydligt i cockpit.
Nyligen gick flyttlasset till Växjö, där han nu har slagit sig ner tillsammans med sin fru, lagom nära både jobbet och de småländska skogarna.
– Navigationen är verkligen hjärtat i flygningen, säger Statte. Det är där planering, teknik och samarbete möts.
En cockpit full av hjälpmedel
Dagens flygplan är utrustade med avancerade system, och i cockpit har Statte tillgång till flera lager av navigationshjälp. Flight Management System (FMS) och GPS utgör grunden, men kompletteras alltid av mer traditionella radionavigeringssystem som VOR och DME.
– Redan innan vi startar är flygningen noggrant planerad. Vi använder operativa planeringssystem där vi tar hänsyn till väder, bränsle, vikt och alternativa flygplatser. Under flygning följer vi kontinuerligt upp planen, och vid behov kan vi alltid navigera manuellt.
Det är just kombinationen av modern teknik och klassiskt flyghantverk som Statte uppskattar mest med yrket.
Rutten formas av himlen – och marken
Att välja rutt handlar om betydligt mer än att flyga den kortaste vägen. Luftrummets struktur, vädret och hur tät trafiken är spelar alla avgörande roller.
– I södra och mellersta Sverige finns mycket kontrollerat luftrum, särskilt runt Stockholm. Kraftiga vindar, isbildning eller åskväder kan göra att vi väljer en annan höjd eller rutt för att flyga säkert och effektivt.
Ofta följer flygningarna publicerade luftleder, men ibland kan flygledningen erbjuda genvägar, så kallade direktklareringar, när trafikläget tillåter, fortsätter Statte.
Flygledningen – en självklar partner
Samarbetet med flygledningen är centralt i varje flygning. Det är de som tilldelar klareringar för både rutt och flyghöjd och ser till att trafiken hålls säkert separerad.
– Vi kan absolut föreslå ändringar, men det är flygledningen som har helhetsbilden och ger slutligt godkännande. Det är ett samspel som bygger på tydlig kommunikation och förtroende.
Automation med mänsklig fingertoppskänsla
Även om de automatiska systemen spelar en stor roll är det alltid piloten som har det yttersta ansvaret. Statte betonar vikten av att aldrig bli för beroende av tekniken.
– Automationen minskar arbetsbelastningen och ökar precisionen, särskilt i komplexa miljöer som inflygning till Bromma. Samtidigt tränas vi regelbundet i manuell flygning och i att hantera situationer utan automation. I cockpit arbetar pilot och styrman tätt tillsammans, med tydliga roller. Den ena flyger, den andra övervakar – och varje förändring bekräftas muntligt enligt etablerade procedurer.
En viktig del av pilotlivet sker utanför flygplanet, i simulatorn. Där tränas Statte och hans kollegor regelbundet på allt från instrumentbortfall till navigationsfel.
– Vi tränar i realistiska scenarier med hög arbetsbelastning. Det gör att vi är väl förberedda om något oväntat skulle inträffa i verkligheten.
En utmanande men välbekant sträcka
Sträckan Växjö–Stockholm är en återkommande arbetsdag för Statte, men inte utan sina utmaningar. Stockholms komplexa luftrum och inflygningen till Bromma kräver noggrann planering, inte minst med tanke på kortare bana och strikta procedurer.
– Vintertid kan även vädret spela in, med låg molnbas och risk för isbildning. Då gäller det att ligga steget före i planeringen.
Med trygg hand på reglagen, skarp blick på instrumenten och ett ständigt fokus på helheten navigerar Statte Västflygs flygningar genom både teknik och trafik. För honom är varje resa ett bevis på att noggrann planering och gott samarbete är minst lika viktiga som själva flygningen.
